Jag blir inte sjösjuk när jag åker båt. Men jag blir sjösjuk av X2000 och alldeles för sent igår morse insåg jag att jag inte tagit några åksjuketabletter.
- Alright, men då kan passa på att ta igen lite sömn, tänkte jag, och klev på tåget till Stockholm.
Icke. Bredvid mig satt en tvåbarnsfamilj och jag vågar lova att det inte var en sekunds lugn på fyra och en halv timme. Men även utan Familjen Verbal så hade SJ lyckats fixa till underhållning i form av ett högtalarsystem värdigt en mindre Olympastadium. Var tjugonde minut dånades det ut stationsinformation som ingen levande eller död kunde undgå. Jag sov ingenting. Försökte i stället läsa, men det räckte med en halv sida för att försätta mig i ett obehagligt svajigt tillstånd. Och ovanpå det andra eländet var det något fel på värmesystemet, så det var scheisskallt i vår vagn. Det blev några långa, långa timmar och det som höll mig uppe var en enda tanke:
- Tack gode gud att jag flyger hem!