Nej, det här har ingenting med japanska, kitschiga katter att göra utan med den världsberömda amatördetektiven Kitty Drew. I ett tidigare blogginlägg skrev jag om hur jag hittat mina gamla ungdomsböcker i en garderob och nu håller jag på och läser om dem. En recension av Kitty och den gyllene skatten kommer ni till genom att klicka på titeln.

Carolyn Keene står som författare, men bakom detta författarnamn döljer sig flera personer som ingick i det så kallade Stratemeyer-syndikatet. Edward Stratemeyer var den person som ursprungligen kom upp med idéen i början på 1900-talet och bland annat hans dotter Harriet bidrog till böckerna. Men det var framförallt Mildred Wirt Benson som formade Kitty till den orädda, självständiga och stilsäkra unga dam som läsarna kom att känna henne.

I USA hette ju Kitty som bekant Nancy Drew och varför hon fick byta namn när böckerna introducerades i Sverige spekulerar Wikipedia i kan bero på att Nancy ansågs vara gammalmodigt på 50-talet, medan Kitty var betydligt poppigare.

2005 fyllde Kitty 75 år och böckerna ges fortfarande ut. I Sverige är det den mest seglivade långserien för barn och ungdom. Den har också knoppats av i uppföljningsserier om en vuxnare Kitty (läs mer romantik) och en Lill-Kitty (vilket jag iofs personligen tycker låter kräkframkallande lillgammalt).

Trots dess popularitet vägrade de svenska biblioteken länge ta in böckerna, med hänvisning till vad man tyckte var låg kvalitet. Sydsvenskan uppmärksammade det i en intressant artikel som man kan läsa här.

Sen starten 1930 har Kitty löst över 350 fall och då hon (vad jag vet) inte åldras i böckerna utan behåller sina ringa 18 år så blir det i snitt ett fall om dagen! Inte illa!

Läs mer här:

Wikipedia
Bokmärket
Nancy Drew mystery net
Nancy Drew sleuth

---