
Nu har jag läst ut
Om Jesus av Jonas Gardell, hans 12-årsprojekt där han satte ut på resa för att ge en objektiv skildring av Jesus i sitt historiska sammanhang. Det lyckades förstås inte; det går inte att vara helt objektiv till något som kristendomen, speciellt inte om man definierar sig som troende, och det inser han också tidigt.
Men han har ändå via en mängd källor sökt och sammanställt något om hur Palestina kan ha sett ut för tvåtusen år sedan, hur människorna (Jesus) såg ut, hur de levde, och vad Jesus egentligen sa och menade. Den sista biten är den knepigaste, för här är det ju fritt fram för tolkningar. De existerande evangelierna går själva isär på flera områden och man kan ju omöjligt veta exakt vad som är sant.
Därmed inte sagt att hans resonemang är ointressanta; jag tycker det är rent fascinerande slutsatser han drar i en del fall, men det man ska komma ihåg är att Om Jesus är Jonas Gardells tolkning av bibeln utifrån Jonas Gardells världsperspektiv.
Jag kallar inte mig själv religiös och har därmed inte så mycket att uppröras över. Jag läste boken i ett allmänbildningssyfte, och som sådan ger den nya och intressanta vinklingar och jag tycker det är roligt att den utmanar lite. Men boken har förstås väckt upprörda känslor inom vissa teologiska läger och det pratas hädelser med mera. Känner man att man vill behålla kyrkans fromma bild av den guldlockige mannen från Nasaret kanske man ska välja nåt annat helt enkelt.