The Book Pond
1018 recensioner
2809870 besök
Hundra år av ensamhet
pixel
Gabriel Garcia Marquez
Framsidesbild
1
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel Cien ãnos de soledad
Svensk titel: pixel Hundra år av ensamhet
Bokförlag: pixel Wahlström & Widstrand
Utgiven: pixel 1982
ISBN: pixel 91-46-14142-1
Vi bestämde oss för att läsa någon form av klassiker i bokklubben och valet föll på Hundra år av ensamhet, som är bland de mest älskade verken av Gabriel Garcia Marquez. Hela boken utspelar sig i den colombianska byn Macondo, grundad av familjen Buendias. Det är framförallt denna omfattande släkt man får följa från det att byn är liten, underutvecklad och isolerad tills att banankompani, tåg och tekniska uppfinningar gör entré, en resa genom glädje, kärlek och sorg som tar hundra år. Parallellt med realistiska händelser som att Buendia-släkten dör, gifter sig, får barn, startar företag, ger sig ut i krig så flätar Garcia in övernaturliga företeelser. Exempel på det är de kringvandrande zigenarnas flygande mattor, alkemi, spöken, människor som lever till de är 200 år och så vidare. Efteråt har jag sett att denna berättarstil kallas för magisk realism.

Det finns olika skolor om hur långt in i en bok man bör läsa innan man har 'lov' att ge upp, men snittsidantalet brukar ligga någonstans runt 50 sidor. Jag är egentligen väldigt lutheranskt lagd när det gäller att läsa ut böcker (och vad gäller allt annat också i förbigående sagt) så i 95% av fallen läser jag ut även ut böcker som är både tråkiga och dåliga bara för att. Men det finns undantag och det här är ett av dem, för jag slutade i princip på sidan 144 och skummade sedan bara resten.

Säkert skulle många skalla om kulturskymning och obildning, men låt så vara; jag tyckte det här var riktigt, riktigt tråkigt. Det började dock inte så illa, då jag upplevde första biten som en mustig, lite burlesk och annorlunda historia. Problemen är dock flera.

För det första har Marquez tagit till det fullkomligt idiotiska greppet att döpa alla sina manliga huvudpersoner till samma saker - Aureliano och Arcadio - och även om det finns ett släktskapsregister i början så blir det en jävla härva efter ett tag.

För det andra så finns det inget som driver boken framåt fastän det egentligen händer saker hela tiden. Man lär inte känna en person mer än någon annan och har därmed ingen att engagera sig i, det finns ingen röd tråd eller underliggande tes som jag uppfattar det och när jag inte förstår vad författaren har att säga blir bara den grovkorniga berättelsen tröttsam i längden. Måste det finnas ett budskap eller sensmoral då? Nej, inte alls, men det måste finnas ett driv eller en tanke, en avgränsad början och slut för att jag ska uppskatta en bok. Här känns det som man gör ett slumpartat nedslag på tidsaxeln, flyter med i 100 år och när boken slutar har allt men ändå ingenting hänt. Hade Marquez slutat skriva vid 144 sidor och tydliggjort någon slags mening så hade jag kanske känt annorlunda, men nu kan jag inte göra annat än sucka.

BOKKLUBBEN gav bättre omdömen än vad jag gjorde. Kattis levererade en tvåa, Jenny och Johanna en hel fyra.

Jenny tyckte det var en härlig historia om folk som kurerade varandra på de konstigaste sätt. Hon jämförde Marquez med Coelho, som dock är mer lättillgänglig. Hon hade gärna velat läsa boken utifrån vilka symboler som används i den.

Johanna reagerade också på namnförvirringen, precis som jag, men gav upp. Tyckte den var intresant att läsa då den inte följer en vanlig kronologisk ordning utan ger ögonblicksbilder. Den går inte att läsa linjärt. även språket är speciellt, ibland är meningarna 150 ord långa. Får mot slutet en känsla av att den visar på kolonialismens ondska. Den röda tråden är på något sätt Ursula som visar att människan aldrig ger upp. Men visst är den konstig och man kan fundera på vilka droger Marquez gick på när han skrev boken.

Kattis var inte överdrivet förtjust i den och höll väl med mig om den del negativ kritik. Hon funderade på om den är svår för att den är sydamerikansk eller för att den har några år på nacken.

A-Lo, 2008
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: