The Book Pond
1018 recensioner
2809897 besök
Den hemliga trädgården
pixel
Frances Hodgson Burnett
Framsidesbild
3
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel The secret garden
Svensk titel: pixel Den hemliga trädgården
Bokförlag: pixel En bok för alla
Utgiven: pixel 1960
ISBN: pixel 91-7221-22-2
Mary Lennox växer upp i Indien, omgiven av allsköns lyx och tjänare och hon blir bortskämd och odräglig därefter. Så drar koleran in, båda föräldrarna avlider och lämnar Mary ensam kvar. Den enda släkting som finns till hands är Archibald Craven i hemlandet England, en svårmodig änkeman som bor i ett dystert hus med 100 rum och inte har något till övers för små barn. Dit kommer den tvära Mary och får snart lära sig både ett och annat om att klä sig själv och äta maten som serveras. Trumpen och ensam finner hon tröst i den väderbitne trädgårdsmästaren som berättar att det på ägorna finns en hemlig trädgård, omgiven av en mur som ingen har varit inne i på 10 år. Mary blir som besatt av att försöka komma in i trädgården, och en dag finner hon nyckeln till porten i muren..

Den hemliga trädgården räknas till barnklassikerna, den har filmats många gånger och är uppenbarligen älskad. När jag läser den (som vuxen) kan jag inte låta bli att fundera på varför. Spänningsmoment finns ju runt själva hemliga trädgården och de mystiska ljuden i huset, men när Mary tidigt in i boken har löst båda dessa mysterium så handlar det mesta sedan om att få trädgården och sjuklingen att blomma upp och det är på det hela taget ganska händelselöst. Som vuxen kan man kanske finna tillfredsställelse i att läsa om hur perennerna och rosorna frodas, men som barn?

Jag tror dock att dragningskraften ligger i att barnen har en hemlighet som undanhålls de vuxna, en egen värld att retirera till. Och underdog-perspektivet ska man nog inte underskatta: att de mot alla odds klarar av att återuppliva trädgården (och Colin i takt med den förstås) alldeles själva.

Att bedöma boken utifrån ett medelålders perspektiv är nog orättvist, men nu är det som det är. Så personligen tyckte jag att den var lite långsam, att den kändes sakral i sina omfattande beskrivningar av växtriket. Och flåshurtig! Barnen går från magra, grå möss till rosenkindade keruber bara de får dricka fet mjölk och vara ute i naturen. Mycket fokus på det. Framförallt var den inte så spännande som jag mindes den. Men trots alla invändningar så finns det ändå något lockande, för vem vill inte ha en hemlig trädgård på ett stort gods i Yorkshire?

A-Lo, 2011
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: